Infrastruktur är av många skäl i fokus runt om i världen, inte minst under den kris som världen just nu befinner sig i. Nu har vi chansen att ställa om och bygga upp ett hållbart, konkurrenskraftigt och starkt samhälle. Jakob Holm, vd på teknikkoncernen Sdiptech, förklarar varför investeringar i hållbar infrastruktur är en av de viktigaste insatserna för att Sverige ska ta sig ur krisen.

Åldrande infrastruktur, växande befolkning och urbanisering som ställer högre krav på ökad kapacitet. Infrastruktursektorn är djupt underinvesterad och det finns onekligen många anledningar till att satsa på branschen. Det ekonomiska läget har dessutom förändrats väsentligt och samtidigt som vi befinner oss i en kris ökar arbetslösheten. Ett effektivt sätt att rädda jobb och stötta en vikande ekonomi är investeringar i infrastruktur. På kort sikt kan det bidra till ökad sysselsättning och dämpad arbetslöshet, på lång sikt kan det resultera i återhämtning och tillväxt. För att kvantifiera detta visar en studie av Business Roundtable att varje investerad dollar i amerikansk infrastruktur över en tjugoårsperiod tillför 3,7 dollar till landets ekonomi1.

Samtidigt finns det en underliggande drivkraft och efterfrågan på lösningar som är funktionella, klimatsmarta och samhällssäkra. Organisation for Economic Co-operation and Development bedömer att cirka 60 procent av dagens globala utsläpp kommer från infrastruktur2. Det innebär att det vi bygger nu har en avgörande inverkan på framtiden. Dessutom anses fem av de mest sannolika kriserna vi står inför relatera till klimatfrågor3. I arbetet ut ur krisen måste därför varje investering som görs tjäna dubbla syften, vilket är att lösa pågående kris samtidigt som nya kan förebyggas.

Enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik fortsätter arbetslösheten att öka. Samtidigt visar en färsk rapport från Institute for Public Policy Research att det i Storbritannien går att skapa 1,6 miljoner nya jobb i landet genom satsningar på hållbar infrastruktur och grön återhämtning4. Dessutom visar en ny rapport från FN:s ekonomiska kommission för Europa att bara elektrifiering av transporter kan skapa 15 miljoner jobb över hela världen genom tillverkning av elfordon och investeringar inom kollektivtrafik5.

Förnybara energikällor, energilagring, modernisering av elnät, teknik för koldioxidlagring och digital infrastruktur rankas i en forskningsstudie från University of Oxford som de mest ekonomiskt effektiva stimulansåtgärderna en regering kan genomföra.6 Förutom miljö- och samhällsnytta finns det med grön infrastruktur också tydliga ekonomiska incitament. Faktum är att hållbara infrastrukturlösningar i många fall är det mest kostnadseffektiva alternativen. Förnybar kraft kostar exempelvis mindre än energiproduktion baserad på fossila bränslen7.

Fördelarna är många och väldokumenterade och så är konsekvenserna av att infrastrukturinvesteringarna inte hängt med. Men trots detta görs det inte i närheten av tillräckligt och det som görs läggs ofta inom transportområdet. För även om de flesta mycket väl känner till att infrastruktur innefattar allt från väg- och transportsystem, till nätverk, telenät, digitala kommunikation- och informationstjänster, elnät och energisystem, samt luft, vatten- och avloppsnät, förknippas infrastruktur allt som oftast uteslutande med vägar och transporter. När regeringen för två år sedan meddelade att 700 miljarder kronor mellan 2018–2029 skulle satsas på infrastruktur lyste vatten, energi och digital kommunikation med sin frånvaro8. Likaså nämns endast trafik och transport under kapitlet som handlar om infrastruktur i Omstartskommissionens bok Idéer för ett starkare Sverige.

Så låt mig lyfta några av de många problemområden inom infrastruktur som får långt för lite uppmärksamhet i paritet med sin betydelse: I dag investeras det 16 miljarder per år i infrastruktur för kommunal vatten- och avloppsförsörjning. Enligt Svenskt Vatten borde den siffran öka med 39 procent och ligga på 22,2 miljarder per år9. Det finns ett stort behov av förnyelse, klimatanpassning och upprustning av ledningsnät och vattenverk som ska klara av ökad kapacitet och miljökrav10. Därtill har Sverige ett stort svinn på värme där stora andelar av den energi som krävs för att värma upp våra fastigheter läcker ut11. Dessutom har vi kapacitetsbrist i elstamnäten och flertalet regioner har problem med utökad försörjning. Urbaniseringen, ökad elanvändning inom industrin, digitalisering och elektrifieringen inom transportsektorn ställer nya krav på energins infrastruktur. Kapacitetsbrist i elnäten har lyfts fram som ett hot mot tillväxt och klimatomställning i flera regioner i Sverige och det krävs större insatser och investeringar som kan förebygga detta.12

Statistiken talar sitt tydliga språk. Sverige har inte längre råd att fortsätta underinvestera i infrastrukturen. Det är dags att reformera för framtiden och vi har goda förutsättningar att ställa om. Det kräver dock stora investeringar i långsiktiga infrastrukturslösningar som skapar mer hållbara, effektiva och säkra samhällen. Det behövs stimulanspaket som kan öka både omedelbar och hållbar ekonomisk tillväxt. På så sätt kan vi bli ett föregångsland inom hållbart samhällsbyggande, vilket stärker vår internationella position och långsiktiga konkurrenskraft. Genom att vi tar tillvara på den handlingskraft och anpassning till förändring som vi sett prov på det senaste halvåret kan pandemin i slutändan föra något gott med sig.

Jakob Holm, VD Sdiptech AB

‍