För drygt 20 år sedan antog Sveriges riksdag Nollvisionen, ett långsiktigt mål som innebär att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Alkolås som känner av utandningsluft, varningssystem som aktiveras vid trötthet samt krockkuddar såväl invändigt som utvändigt. Fordonsindustrin arbetar febrilt för att göra bilen tryggare. Men på vilket sätt kan infrastrukturen bidra till säkrare vägar för alla? Det reder Jakob Holm, vd på teknikkoncernen Sdiptech, ut i samband med den globala trafiksäkerhetskonferensen som äger rum i Stockholm den 19–20 februari.

Det finns en tydlig koppling mellan hastighet och olyckor i trafiken. Skadeföljden vid en olycka blir i genomsnitt lindrigare vid lägre hastigheter, dessutom minskar risken för att olyckan ens inträffar då trafikanten har en bättre möjlighet att väja. Gupp, rondeller och busskuddar används ofta för att få ned farten i områden. En annan hastighetsdämpande åtgärd är att installera kameror, vilka också skapar ett bättre och jämnare trafikflöde, som i sin tur resulterar i mindre miljöpåverkan och ökar den ekologiska hållbarheten. Genom mindre buller och förbättrad rörlighet för cyklister och fotgängare kan även den sociala hållbarheten öka.[1]

”Trafiksäkerhet har en direkt koppling till flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Bland annat ska det senast år 2030 finnas tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Den ökande efterfrågan på mer hållbara, effektiva och säkra lösningar driver på utvecklingen av bättre vägar. Men trafiksäkerhet är även en fråga om jämställdhet. Enligt en rapport från Trafik Analys avstår kvinnor från resor som känns otrygga i högre utsträckning än män”, säger Jakob Holm, vd på Sdiptech.

I många europeiska städer behöver allt fler olika typer av fordon med varierande hastigheter slåss om utrymmet på vägarna. Bilar, bussar, spårvagnar, elsparkcyklar, poddar, cyklar och gående ska kunna samspela på ett säkert sätt. Den tekniska utvecklingen drivs på av urbaniseringen i de allt mer komplexa stadsområdena. I samband med att trafikkameror i större utsträckning utvecklas till intelligenta system kan de öka såväl säkerhet som framkomlighet och komfort. Förutom att läsa av hastighet finns det system som kan identifiera trafikanter som kör mot rött eller talar i mobiltelefon. Till det finns även system som varnar för köer, stödsystem förbränslesnål körning och informationssystem för resenärer i kollektivtrafiken.

”På sträckor med varierande hastighetsgränser finns omställbara vägmärken som visar rekommenderad hastighet. Angivningen ändras exempelvis när det finns risk för halka eller oskyddade fotgängare på vägen. Enligt Trafikverket ökar olyckorna bland gångtrafikantrejält under november och december. Vinterförhållanden är en viktig aspekt förtrafiksäkerheten i norra Europa och det är främst dåligt väglag och mörker som spelar in”, fortsätter Jakob Holm.  

Sdiptech listar: insatser i infrastrukturen för ökad trafiksäkerhet

Intelligenta trafiksystem exempelvis intelligenta busshållplatser som ligger i anslutning till hårt trafikerade vägar som varnar såväl busschaufförer som övriga trafikanter när det finns gående på väg till eller från busshållplatsen.[2]

Interaktiva trafikskyltar finns på ett antalvägsträckor i Sverige där hastigheten ändras vid risk för halka, köer, korsandefordon eller oskyddade trafikanter på vägen.

Smarta fartkameror läser inte bara av hastighet. De kan även identifiera om en trafikant kör mot rött eller talar i telefon. Sverige ligger på många sätt i framkant vad gäller trafiksäkerhet. Men i några avseenden kan vi ta efter Storbritannien. De har exempelvis krav på att det ska finnas trafikkameror innan och efter vägarbeten.

‍Mittseparation. Forskning visar att nästan alla mötesolyckor kan undvikas genom mittseparation på vägar med tillåtna hastigheter över 80 km/tim. Även mitträffling och säkrat sidoområde minskar risken för olyckor.[3]

‍

‍